Tåg 1
När jag var 5 eller 6 år gammal fick jag min första
järnväg i julklapp. Det var en batteridriven leksak i plåt med lok
och tre vagnar, men spårvidden var H0. Det gick att köra fram och
back, men inte att reglera farten. Så småningom gick den väl sönder
och eftersom mammor städar, så blev väl alltihopa efter hand slängt
i soporna, utan att jag egentligen visste hur det gick till.
Tåg
2
Drömmen om en modelljärnväg levde dock vidare. I 20-årsåldern
fick jag jobb och en fast inkomst och med det också pengar att börja
bygga en riktig modelljärnväg. Det blev en järnväg som jag byggde
över min säng i sovrummet hemma på Fasanvägen i Märsta. Masonitskivor
införskaffades på Irsta såg och några träreglar fick bli stomme.
Planen var att jag skulle kunna hissa upp järnvägen i taket, men så
långt kom aldrig projektet. Den rullande materielen bestod
huvudsakligen av lok och vagnar från Lima, men även ett Rc-lok från
Fleischmann och ett Da-lok från Hamo, d.v.s. ett ombyggt lok för 2R
från Märklin, rullade på spåren.
Tåg 2 stjäls
Några år senare var det dags att flytta hemifrån och lok och
vagnar packades ner i sina askar och masonitskivorna med spåren bars
upp på vinden. På sommaren 1992 hade vi inbrott i källaren på
Hasselgatan i Upplands Väsby. Alla loken och vagnarna blev stulna.
Modelljärnväg 3 påbörjas
Lyckligtvis stal
tjuven inte de tre köraggregaten, ställverket och rälsen, så de fick
bilda underlag när jag på hösten 2005 fick för mig att på nytt
bygga upp en modelljärnväg. Den
byggdes på två plywoodskivor med totalmåtten 380 x 100 mm. Det var
utrymmet jag hade att tillgå i vardagsrummet på Solbergsvägen i
Upplands Väsby. Banan
gjordes uppfällbar mot väggen. Varje gång jag ville göra något med
järnvägen så fick TV:n rullas undan, soffbordet flyttas och mattan
rullas upp och så fick jag ta hjälp av M-L för att ta ner skivan och
fälla ut den. Det funkade, men nackdelen var ju att det var ganska
mycket jobb om man vill köra tåg en liten stund. Ofta blev det så att
skivan fick vara uppfälld mot väggen och inget gjordes åt banan.
Nytt
modelljärnvägsprojekt
Järnvägen som var byggd för att fällas upp mot väggen när jag
bodde på Solbergsvägen i Upplands Väsby hade alltför många svagheter. Backarna var för
branta, S-kurvor som lätta vagnar spårade ur i och mycket annat gjorde att den
järnvägen måste skrotas. Den är nu hopfälld och stuvad in i ett
hörn i garaget. Här på Finnvävsgatan i Brämhult i utkanten av Borås har jag mycket mera plats och nu har jag skaffat 4 byggskivor med måtten 120 x 240
cm och satt ihop dem. Den nya järnvägen har yttermåtten 240 x 480 cm.
Det är precis så att det går att gå runt den. Avståndet till
väggen är inte större än att jag kommer emellan om jag går åt
sidan.
Trafikidé
Min
trafikidé är en station i ett litet villasamhälle i Sverige* som heter Åkestad och som ligger någonstans vid Västra stambanan
84 km från
Gryteborg och 371 km från Stenholmen. Kanske Herrljunga, men inte
ändå, eftersom den stationen ligger mellan Göteborg och Stockholm.
Stambanan passerar stationen på dubbelspår. Alla typer av tåg
passerar stationen. Eftersom jag har tre X2000-tåg, som ju
huvudsakligen går på de stora stambanorna så måste min fiktiva station
ligga vid en stambana. Från stationen går två spår ut i andra
riktningar. I Herrljunga går ju tåget söderut till Borås och norrut
till Uddevalla och Mariestad via Lidköping. I Åkestad går också två spår ut från
stationen åt andra håll än stambanan. I ena riktningen åker vi mot Stensby
och vidare mot Hurberg och i andra
mot Nordintorp och vidare mot Lodköping och Marieby samt mot
Vänershättan, Trolleborg och Spetsvalla. Dessvärre är det väl så att
eftersom det är en rundbana så kommer Stensby och Nordintorp att
nästan ligga på samma ställe, skiljda av ett berg där järnvägen
fiktivt fortsätter mot övriga orter. Av en händelse råkar spårplanen vid
Stensby station likna verklighetens Borgstena station mellan Herrljunga
och Borås och stationshuset i Åkestad har vissa likheter med stationshuset
i Fristad.
*Därför kan inga utländska lok
trafikera min bana, utom möjligen norska lok, men det har jag inte sett på
filmer på YouTube. Svenska lok som aldrig har setts på Västra Stambanan kan
inte heller trafikera min modelljärnväg. Malmtågsloken Dm, Dm3 och Iore kan
jag därför välja bort och avstå från att köpa. Även Roco Rm som nyligen
kommit ut i en sats med två lok avstår jag från, eftersom loken i det
utförandet, orange, inte fanns i den här delen av landet. Två undantag finns från
den här regeln. Undantag ett är diesellok som sällan ses på
huvudlinjerna, som t ex Västra Stambanan, men som kan tänkas passera mot
kringliggande destinationer som till exempel mot Lodköping och Marieby, som ju
har oelektrifierade linjer. Undantag två är ett amerikanskt tågsätt som kan provköras, men
det kommer aldrig att "trafikera" banan.
Spårplan
Eftersom jag sedan tidigare hade tre
köraggregat från Lima så har jag gjort tre separata slingor. Via
ställverket kunde jag styra vilket köraggregat som skulle vara kopplat på
respektive slinga. Om jag ville kunde jag köra alla tre slingorna på
samma köraggregat, vilket var bra om jag vill köra alla tre slingorna
i ett svep. Ställer jag om 6 växlar så går tåget kontinuerligt runt
och passerar alla tre slingorna i turordning. Ville jag ha tre separata
tåg som går i olika riktningar slog jag om strömställarna så att
varje köraggregat styrde en slinga var. Den inre slingan är den längsta
och passerar alla de tre stationerna. Den simulerar de olika riktningarna som
tåget tar på sin väg mellan Stensby och Nordintorp. De två yttre
slingorna simulerar Västra stambanan där tågen passerar i strid
ström i båda riktningarna. Persontågen stannar på var sin sida av
perrongen, vilket de också gör i förebildens Herrljunga. Den inre
slingan har en separat perrong invid lokstationen från vilken man
kommer direkt in i stationshuset. Perrongen vid stambanan kommer att ha
en hiss från en tunnel under järnvägen, när jag kommer så långt i
mitt byggande. Den 8/6 2021 köpte jag en Roco Z21 och därmed startades
digitaliseringsprojektet. De tre köraggregaten är nu bortplockade och
isoleringar mellan de olika slingorna behövs inte längre. Med en WLANmaus och
två mobiltelefoner kan jag numera styra trafiken på de tre slingorna digitalt
istället.
Bilder på
hur det såg ut i Åkestad den 1/9 2021.
Bilder från Åkestad den 10/9 2022
Epoker
Eftersom jag har samlat på mig lok och vagnar från olika tider, men inte byggt
så mycket av miljön runt järnvägsstationerna, så får den rullande
materielen styra vilken tid som jag har på järnvägen. Två tidsperioder som
jag samlat mest rullande materiel från är 1970-talet,
epok IVa och 2000-talet,
epok Vboch
epok VI. Men två tåg kan representera 40-talet,
epok IIc och flera tåg kan komma från 50-talet,
epok IIIa, liksom
några tåg från 1960-talet,
epok IIIb, 1980-talet,
epok IVb, och 1990-talet,
epok Va. När jag sätter samman ett tåg
försöker jag hålla mig till vagnar som är någotsånär samtida. Med
personvagnarna är det inga större problem, men godstågen kan bli lite
"röriga" när det gäller samtidigheten. I synnerhet containertåget
har vagnar från både före och efter 2001 då Green Cargo skiljdes ut från SJ.
Den rullande materielen
Lok
Den 4 november 2009 togs bilden högst upp. Då hade jag lyckats få ihop
13 lok. Numera har jag skaffat 52 lok till plus 3 dragenheter i X2-tåget,
men de ingår som fast del i ett
motorvagnståg, så de räknas egentligen inte som lok. I nuläget äger
jag alltså 68 lok/dragenheter. Jag kommer nog
att köpa fler lok. Det känns ibland som att min samling av
lok, med det äldsta, littera E2 från 1907 och ombyggt 1940, till det yngsta, littera
Mb från 2020 är ganska komplett, men ibland dyker det upp lok som jag
vill ha i alla fall, och då köper jag det.
Roco har
kommit med en ny serie Rc-lok. Ibland poppar det upp något
erbjudande som jag inte kan motstå. Rc4 1164 reades ut och eftersom jag
saknade ett Rc4-lok i samlingen kunde jag inte motstå frestelsen. Jag
har nu nio lok ur den serien, Rc2 1054 från tidigt 70-tal, Rc3 1059 i
Hector Rails färger och Rc3 1064 i utförande mellan 1975 -
1989 och som nämnts ovan Rc4 1164.
De kom ut med en svart version av Rc3 1065, men eftersom jag har Rc6 1396 i en svart version sedan tidigare så valde jag att
inte köpa det loket. Men jag ångrade mig. Det dök upp en möjlighet att få
tag i det loket, så jag köpte det i alla fall. I och med att det moderna
persontåget med svarta vagnar fick en restaurangvagn blev det för långt till
mina perronger. Lika bra att dela upp det på två delar tänkte jag och då
måste jag ju ha ett svart lok till.
De har kommit med två stycken Rc4-lok med vanlig Green
Cargo-målning och de införskaffades omgående, vilket blev gjort när Rc4 1174 i blå-röd
målning kom ut i handeln, vilket
fortfarande gäller för det loket och likadant för Rc4 1305. Av de två loken
har jag köpt två exemplar och numrerat om det ena. På det blå-röda loket
ändrades siffran 7 till 5 och på det gröna ändrades siffran 5 till 3 med
hjälp av lite vit färg.
Nästa lok ur den serien blir Rc4
1173 som jag nu lagt en order på. Det är i ursprungsutförandet från
1977. Leverans av det loket sker under kvartal 2 2026 enligt Roco:s hemsida, så
vi får se när det dyker upp. Det loket kommer jag bara att köpa ett exemplar
av.
Trix har utkommit med en serie Rc5/Rc6-lok. Det första
loket i serien, Rc6 1365 är inköpt. Jag insåg för en tid sedan att ett
nattåg passerar på Västra stambanan, så jag har köpt ett antal sådana
vagnar och Rc6 1365 får som främsta uppgift att dra det tåget. Nummer två i
serien, ett Rc5 i orange utförande är inköpt i två exemplar. Ett av Rc5-loken
har jag
numrerat om till 1361 och bytt SJ-logotypen "bevingade falukorven" i fronten på
till "frimärket" för att kunna använda det före 1990. Märklin har
aviserat ett Rc6 i blå-röd målning. Jag får hoppas att det även kommer en
version av det loket från Trix, med det verkar som att det inte gör det. Jag
får hoppas att de ändrar sig på Märklin och även gör en tvårälsversion
av loket. Nu verkar det inte så, men det går att bygga om loket om man
beställer tvårälsboggier för Trix-lok som reservdel. Peter på Habo Hobby är införstådd
med att bygga om loket. Loket är beställt från Habo Hobby och nu har det
levererats dit. Jag hoppades att Peter skulle få tid att bygga om det till tvåräls
direkt och dan före dopparedan dök det upp ett paket hos paketombudet. Jag
slog omedelbart in det i julklappspapper och lade det under julgranen som en
julklapp till mig själv.
Jeco har kommit med en serie av den tidiga
versionen av Ma-lok. Ma 874 som tillverkades 1954 inköptes samtidigt
med det första ångloket. Det innebär att jag nu kan köra samma tåg, tåget
från före 1956 som F 702 drar, med det loket. Det lustiga är ju att
jag nu har tre Ma-lok i nummerserie, 874, 875 och 876 från tre olika
tidsepoker.
Jeco har också en serie Rc-lok på programmet. Tidigare har
jag köpt Rc2 1097 och Rc3 1135. En ny serie produceras nu och tre lok har
inhandlats. Det första var Rc2-ÖBB 002 i TÅGAB:s färger. Det loket passar
perfekt till mina timmervagnar från TÅGAB. Även en grön Rc2 med nummer 1070
är inköpt vilket är perfekt för att dra godståg i tidsperioden 2002 till
2012. En Rc1 har tidigare inte funnits i min samling. Till Värnamo moduldagar i
Gullbranna i november 2025 efterlystes Rc1 1007, som är det allra första
Rc-loket. Jag fick en chans att köpa det loket utan att behöva betala någon
frakt eftersom jag fick en riksfärdtjänstkörning till stockholmsområdet och
jag skulle precis hinna dit innan MJ-Hobby stängde, så då blev det loket
inköpt, vilket blev det tredje i serien. I nuläget tror jag inte att det blir
fler lok ur den serien.
En ny utgåva från Jeco av T43 har kommit ut. Inköpt
blev T43 250 i utseende från 1977 till 1994, då SJ sålde loket. Loket är
fortfarande i drift, men med annan målning. Även T43 233 har blivit inköpt.
Det loket har den så kallade kjolen borttagen.
Ra med Marshall-strålkastare är aviserade. Jag har
bokat Rapid 3 som är
museumslok i Nässjö (som jag har varit inne i när vi åkt på utflykt med det
i samband med modulträffen Höglandståg) och Rapid 4, som ju fortfarande är i trafik
hos Svensk Tågkraft. De lär dyka upp under våren
2026 enligt MJ-Hobby.
NMJ kom ut med några diesellok tillverkade av NOHAB. Den
första individen i min samling blev TMY 102 och den andra blev TMY 1110.
Kanske att ytterligare någon TMY
kommer att införskaffas när de kommer ut på marknaden, men troligtvis
inte.
Dekas har kommit med en serie av NOHAB-dieslar. Sju sådana lok är i nuläget införskaffade, TMX 1024 i målning för Vida
blev det första. Nummer två blev TMZ 1418 i märkning för Svensk
Tågkraft, nummer tre är TMZ 1422 märkt för TX Logistik och nummer fyra är
Vida TMZ 1406. De näst senaste två är TMX
1004 och TMX 1021, som nu infogats i mina samlingar som nummer fem och sex.
Nummer sju blev TMZ 109 som nu är inköpt. Troligtvis behövs inga fler lok
från Dekas. Av de lok som nu finns att köpa har jag köpt alla jag vill ha.
ACME har kommit ut med några intressanta lok. Det
nyaste loket på svenska järnvägar är ju Mb-loket.
Loket är ännu inte så vanligt på Västra Stambanan, men med tiden kommer det
säkert att dyka upp oftare, eftersom 22 stycken lok är inköpta av
Green Cargo. Ett annat lok, som funnits på svenska spår sedan 2000 är EG-loket.
Det syns oftast på Södra Stambanan, men loken gör ibland färder upp till
Hallsberg och eftersom Hallsberg ligger på Västra Stambanan så får loket
vara med i min samling. De båda loken är nu inköpta. En annan individ av
Mb-loket är beställd sedan ett tag och kommer att utgöra ett bra komplement,
eftersom loken ofta körs multipelkopplade.
Så sent som 1972 användes ånglok och eftersom det
är inom min tidsram tyckte jag att ett ånglok kanske skulle få vara
med bland loken i alla fall. Efter att ha konsulterat gruppen
Modelljärnväg på Facebook bestämde jag mig för att köpa E2 1333.
Loket är fortfarande i bruk och finns hos Bergslagernas
Järnvägssällskap i Göteborg. Jag är väldigt nöjd med E2 1333,
så jag bestämde mig för att även köpa E2 904, som också är i bruk
och som finns på Järnvägsmuseet i Gävle. På Järnvägsmuseet finns
också F 1200. Nu har det loket kommit ut från Trix och Märklin. Det
loket måste jag ju också ha, eftersom det trafikerar järnvägarna vid
särskilda tillfällen idag kopplat till ett veterantåg. Och skulle någon tillverkare få för
sig att ta upp B-ångloket någon gång, så blir det nog ett sådant
också, för det var ju faktiskt i trafik in på 1970-talet och flera
används ju fortfarande idag i museitåg. Ett av B-loken är ju till och med
utrustat med ATC.
Hector Rails lok syns ofta på Västra stambanan. Jag har
sett filmer på YouTube med loktypen 243 dragandes på
godståg, oftast timmertåg. Jag fann ett
lok av den typen när jag besökte Hobbycenter i Göteborg för några år sedan.
Efter lite grubblande bestämde jag mig för att köpa det, så då blev det två
lok från Hector Rail. På väg hem från Göteborg passerade jag på
Lundbyleden järnvägsområdet vid Frihamnen och där såg jag att det stod ett
sådant lok.
I december 2021 kom Roco ut med ytterligare
ett 241-lok från Hector
Rail. Det blev inköpt 8/12 och är mitt fjärde från Hector Rail. Men innan
dess hade jag redan
fått tag i ett 241-lok, 241.002. Det här loket, som blev mitt tredje från
Hector Rail, ingår i en sats tillsammans med tre godsvagnar från Trix. Tre
lok till från Hector Rail har sedan blivit köpta. Ett littera 162
från Roco, ett
littera 242 från Peko och ett diesellok littera
T66 från ESU, så nu har jag sju lok från den tågoperatören.
Visst finns det fler lok på marknaden,
exempelvis Iore och Dm som Roco har kommit med, men de tror jag att jag klarar mig utan. Min
inriktning ligger ju främst på rullande materiel som man kan se
på våra nuvarande järnvägar och på tåg från 1970-talet och tiden
däromkring som kan tänkas trafikera Västra stambanan,
vilket de två nämnda loken aldrig har gjort.
Det finns en "katt bland hermelinerna" och det
är ett amerikanskt lok, ett EMD SD40-2, men det trafikerar inte banan utan det
är främst till för att kunna vara med på KMJ:s USA-körningar. Kurvorna på
min bana är lite för snäva för att det tågsättet ska gå problemfritt, men
det kan i alla fall provköras i ytterkurvan på banan. 360 mm radie är för
snävt för loket som spårar ur i dessa kurvor.
Ett antal lok har aviserats, men de finns ännu inte att
köpa. När de finns att köpa kommer jag att skaffa Roco Rc4 1173, Jeco Ra 987
och Ra 988 från SJ.
Samlingen av Rc-lok bestod den 30/9
2023 av femton individer (nu är de tjugotvå). I nummerordning från vänster har vi Rc2
1054, tillverkad
1970, som såg ut så här fram till 1975. Den modernaste målningen har
Rc3 1059, eller 143.059, Fenrisulfven, som loket numera heter efter att
det köpts av Hector Rail 2014, men det har 2020 sålts till Tågab, så
det ser inte ut så där längre. Sedan har vi Rc3 1064 i det utförande
som fanns från 1973 till början av 1990-talet. SJ beslöt att behålla Rc3
vid delningen med Green Cargo 2001. En representant för de loken är
Rc3 1065 som fanns hos SJ fram till 2014 då det såldes vidare och
nu finns hos BLSR. Rc2
1091 har det utseende som gällde mellan 1973 till 1990. Rc2
1070 och Rc2 1097 har den
gröna färgsättning som infördes då Green Cargo tog över loken från SJ
år 2001. De målades om 2002 och de såg ut så här fram tills de byggdes om till Rd2 år
2012 respektive 2011. Rc3 1135 har den blå färgsättning som infördes i början av
1990-talet men med Green Cargos märkning som infördes 2001. Rc4
1154, som inte fanns då bilden ovan togs är egentligen Rc4 1174,
men jag har numrerat om det med hjälp av lite vit färg. Rc4 1164
har den blå färgsättning som infördes i mitten av 1990-talet. Loket
blev ommålat 1998 och hade fram till 2001 detta utförande då det övertogs av Green
Cargo. Rc4 1174 har den blå-röda färgen, men har Green Cargo-loggan
från 2001 och loket ser fortfarande ut så här 2024. Rc5 1361 byggdes
1984 och såg så här ut fram till 1990. Rc5 1364 har SJ-loggan som
infördes 1990 men tiden blev kort, eftersom det målades om i
blå-rött utförande och byggdes om till Rc6 1994. Rc6 1365 och
Rc6 1396 har den
färgsättning som gäller idag och som man kan se på
järnvägslinjerna numera. Rc5 1374 är den sista representanten för de orangea loken och
den såg så här ut i början 1990-talet och fram till 1994 då det
också byggdes om till Rc6 och fick blå-röd målning. Rc6 1414 har den färgsättning som det fick
1996. Loket målades om i nuvarande färgsättning,
svart, under 2007. Ett av de senare tillskotten är Rc2-ÖBB
002 från Tågab, som inte fanns då bilden ovan togs. Det loket har
nuvarande utseende sedan 2013. Ett av de senare tillskotten är Rc2
1070, som inte heller fanns då bilden ovan togs och de näst, näst
senaste
tillskotten blev Rc4 1303 och Rc4
1305 som köptes samtidigt, varav det förstnämnda egentligen är
samma lok som den andra, men på det loket har jag ändrat siffran 5
till en 3:a med hjälp av lite vit färg. Det näst senaste Rc-loket är
det allra första, Rc1 1007 tillverkat 1966 och
taget i bruk 1967, i det utförandet det har idag som museilok och som
det såg ut under 1970 och 1980-talen. Nyast är Rc6
1339 som är ett Märklin-lok ombyggt till 2R. Tidsspannet på Rc-loken sträcker sig alltså från
1970 till nutid
och de vanligast förkommande utförandena är representerade i min
samling.
Personvagnar
Till varje lok som kan användas i persontåg har jag också
tidstypiska personvagnar. E2 904 och E2 1333
kan dra några vagnar från 1940-talet. Samma vagnar kan F 702
dra och då från 1949, vilka även Ma
874 kan dra från 1954. De vagnarna kan inte användas efter 1956,
eftersom då ändrades klassindelningen.
Da 936 drar ett tåg med
sex vagnar som passar från 1956 och framåt till 1970
vilket också E2 904, E2 1333, Ma
874 och Ra 994 kan dra, men de två
sistnämnda loken kan även dra ett
tåg som har sex vagnar som de såg ut i slutet av 1960-talet eller sex vagnar som de såg ut i början av 1970-talet. Det
sistnämnda tåget
kan även Rc2 1054 dra, eftersom det loket också är i ett utförande
från början av 1970-talet. Rc1 1007, Rc2 1091 och Rc3 1064 har
sex
vagnar som de såg ut efter 1973 fram till slutet av 1980-talet. De tre loken kan också ha ett
tåg med sju vagnar bakom sig med InterCity märkning från 1985 och
fram till 1990 vilket också Rc5 1361 kan ha.
Rc5 1374 eller Rc5
1364 kan ha åtta blå-grafitgrå vagnar bakom sig som är tidstypiska
för början av 1990-talet. Från samma tid kommer Rc4 1164 som får dra samma
tåg med blå-svarta vagnar som Rc5 1374 eller Rc6
1414.
Rc6 1396 kan ha elva svarta
vagnar efter sig, varav fyra är utan den senaste ombyggnaden och saknar
den vita randen runt dörrarna och de kan även Rc6
1365 och Rc3 1065
dra. Nattåget med bland annat tre sovvagnar och två liggvagnar kan
även dras av de här loken.
Rc6 1414 kan ha sju vagnar efter sig, precis likadana som
på bilden från 2005 på lokets egen sida, eller så kan det ha nio vagnar i den blå-röda färgsättningen om en 60-talsvagn från Lima i
de färgerna går med i tåget, eller tolv vagnar om man blandar tåget
med de blå vagnarna med svart rand, de blå med röd rand och har med
en röd Bistro-vagn (R4). Även och Rc6 1339 kan
dra den typen av vagnar.
Vagnar från närliggande tidsepoker kan naturligtvis
kombineras, så det tidiga 70-talstågets och 60-talstågets vagnar kan
hamna i samma tåg med antingen T43, Ra, Da eller F-loket som dragare.
Även det blå-röda tåget från 2005 och tåget från idag med svarta vagnar kan ju
blandas.
Ett tåg som inte kan blandas är de tre X2000-tågen, men de är
för övrigt helt kompletta med hur tågen ute på linjerna ser ut, med sju enheter varav en är drivenheten, en bistrovagn av typen
URB2 eller URB2A, två eller tre förstaklassvagnar och två eller tre andraklassvagnar.
Det totala
antalet personvagnar är 139 st. varav en är en resgodsvagn som kan gå
i 1950- och 1960-talstågen, en är en resgodsvagn för årtalen 1970 -
1986, en är en resgodsvagn för årtalen 1980 - 1990, en är en resgodsvagn för 1990-talets tåg
och tre är rälsbussar som jag räknar som
personvagnar samt en släpvagn för gods till rälsbussen Y6. Efter inköpet av två restaurangvagnar littera RB1,
fyra littera R4R
och en RB11 kan nu ett flertal tåg
ges möjlighet att se ut som ett
riktigt snälltåg på långlinje. De två RB1 kan gå i tåg under
1970-tal, 1980-tal och tidigt 1990-tal. R4R 5441 går i tåg från 1987 till
1998 då den blev ombyggd till S12. R4R 5450 kan gå i tåg från 1991
till 2001 då den byggdes om till RB11. R4 5454 kan gå i tåg från 1995
till 2008, R4 5452 kan gå i tåg från 2008 och framåt, och RB11 5447 kan gå i de svarta nutida tågen efter den
senaste ombyggnaden som skedde 2018. Efter att ha flyttat hyllplanet
i hyllan för personvagnar får jag plats att skaffa fler vagnar. Fler
restaurangvagnar och även resgodsvagnar får nu plats i hyllan och
de finns som förhandsinfo på flera återförsäljares hemsidor. De
kommer att kunna komplettera tågen på ett bra sätt när de väl
kommer. Och nu har de vagnar som vi väntat på kommit. Sex vagnar med
resgodsavdelning har nu införskaffats och de kommer att komplettera
persontågen på utmärkt sätt.
Ett nattåg med tre sovvagnar WL4 och två liggvagnar BC4
är det
näst senaste tillskottet av tåg. Med en restaurangvagn R4 5452 eller RB11 5447 och några sittvagnar blir
det ett lagom långt tåg som kan efterlikna verklighetens nattåg som idag
(2023) trafikerar sträckan mellan Göteborg och Umeå. Tåget har kompletterats
med en sovvagn WL6 senare.
Den senaste investeringen i personvagnar blev fyra
stycken av den andra versionen i blå/grafitgrå målning, en
förstaklassvagn och tre andraklassvagnar, varav en med godsutrymme (BF4).
Och här är en förevisning av ovanstående, fast sedan
jag gjorde den här filmen har många persontåg kompletterats med nya
och fler vagnar och flera persontåg har tillkommit, så jag får allt göra om filmen så småningom.
Följande persontåg kan med fördel sättas samman och representera
en viss tidsperiod. Epoker enligt Svensk
MJ-wiki.
För
att representera ett visst år har jag satt samman ett antal olika tåg
med lok och personvagnar som passar tillsammans, men endast en vagn har
här valts ut att passa med loket och övriga vagnar. Men flera vagnar
kan passa tillsammans och de syns i tabellen ovanför. Nedan en lista i
kronologisk ordning. (Nya BF-vagnar har inköpts och nedanstående lista
behöver justeras.)
Godstågsloken, d.v.s. Ma, Ma2,
Re/Br/241, 243, Da, Rc2, Rc3, Rc4 och Rc5-loken samt
dieselloken och E2-ångloken, har ett stort antal varianter av tåg att
dra. Ett containertåg, ett tankvagnståg, ett tåg med täckta
godsvagnar av äldre typ, ett tåg med täckta godsvagnar av modernare
typ, ett tåg med öppna godsvagnar, ett gammeldags tåg som består av
vagnar lastade med kocks, ett tåg för transport av flis, ett tåg
för transport av timmer och ett tåg bestående av vagnar för
transport av stålrullar, s.k. coils kan
ställas upp på spåren. Vagnarna kan naturligtvis också blandas
efter" tycke och smak" för att utgöra ett tåg typisk för
sin tid. T43 249, Ma 874, Da 936, Hg 656 och E2 1333 har ett godståg som har vagnar med nummer i ett format
som gällde före 1966. Allt som allt har jag 254 godsvagnar,
varav 11 är amerikanska och de trafikerar normalt inte järnvägen
förbi Åkestad.
Ett
tidstypiskt godståg om maximala 630 meter kan ställas upp på
rälsen. De flesta av mina godstågslok klarar av uppgiften att dra ett
så långt tåg på slät mark, men normalt kör jag inte tåg längre
än motsvarande cirka 400 meter för att inte få problem om jag ska upp
på den övre nivån via backarna på banan. Få lok klarar av uppgiften
att dra ett 600 meter långt tåg ensamma utan att slira och fastna i
uppförsbackarna. Det är omöjligt för T21 som är alldeles för lätt för att
orka dra den tågvikten och loket klarar av ett tåg om ungefär 300
meter på slät mark.
Även Hg-loket som är lätt har svårt med längre tåg. Starkast är Ma 875 som är lågt växlat, har slirskydd på två av
de sex drivande axlarna och som väger 519 gram.
Här kommer ett litet smakprov på Ma 875
med ett godståg från 70- eller 80-talet, filmat 14 april 2014.
Och här kommer Re 1426 med ett godståg från
idag, filmat 2 december 2015.
Bilder
från 9 april 2014
Stationen
i Åkestad med tre Green Cargo-lok framför.
Vänster
sida ser ut så här. Underst i bild syns också ställverket och de tre
köraggregaten.
Och
höger sida ser ut på detta sätt.
Så här långt hade projektet
kommit den 9 april 2014. Närmast ser vi lokstationen. Där står just
då alla lok ur
epok 3 och 4 uppställda. Bortanför ställverket uppe till höger står
loken ur epok 5 och 6 på ett stickspår, förutom de båda Rc6-loken
som är kopplade till godståget. Backen som ska leda upp från det
lägre planet till det övre från spår 3 syns uppe till vänster.
Nästa steg i byggandet blir att bygga det övre planet. Spåret i
mitten av bilden, vilket passerar bakom stationen ska leda upp till det
övre planet via en lång backe. Förhoppningsvis kommer loken att orka
dra upp även ett 600 meter långt tåg. Godståget som syns i överst i
bilden är cirka 500 meter långt. Alla växlar, utom de som ska ligga
på det övre planet är inkopplade och fungerar perfekt. Nu under sista
helgen i januari 2016 har jag fått
tid att sätta ihop lokstallet, som länge låg i
sin låda som byggsats. Det har nu placerats allra närmast i bild, så att
fyra av loken har kommit under tak. Till höger i bild kommer perrongen att
hamna. Ett tåg med nio personvagnar kommer att kunna få plats på
stationen. Till vänster om mitten syns tre parallella spår. Där
kommer stationerna Stensby och Nordintorp att få samsas om utrymmet.
Men först måste alltså det övre planet komma på plats.
Lantvillan med tillhörande uthus från
Jeco kom på plats i november 2014. Efter att ovanstående bild blev tagen har tomten
omgärdats av en häck som jag fick i julklapp 2014. Även ett mindre ställverk har tillkommit. Det kommer senare att hamna
vid stationen Stensby som ännu bara är på planeringsstadiet.
Efter en del tittande på
tågfilmer på YouTube konstaterade jag att det är väldigt många
X2000-tåg som passerar på linjen mellan Göteborg och Stockholm.
Eftersom min fiktiva station ligger på linjen mellan Gryteborg och
Stenholm så måste alltså sådana tåg passera stationen Åkestad
ganska ofta. Följaktligen blev det att införskaffa ett X2000-tåg till
och det anlände i slutet av oktober 2015, så nu kan sådana tåg passera eller göra uppehåll i Åkestad i
båda riktningarna på en gång.
Den
28/10 2015 klockan 15.50 såg jag här i Borås Ma 876 passera med ett
containertåg på väg mot Skandiahamnen. Kul att se att förebilden
till mitt andra Ma-lok fortfarande är i bruk. Tyvärr konstaterar jag
att det är svårt att få tag i vagnar med containrar med rätt
märkning. De flesta containrarna som fanns på tåget tillhörde Maersk
och de var 40' långa. Jag har inte sett någon leverantör som har
vagnar lastade med sådana containrar. (Senare har Märklin kommit med
en sats sådana vagnar.)
Några
filmer som jag lagt ut på YouTube
Till slut
så fick jag lite tid över för att bygga upp lokstallet som
jag köpte för många år sedan. Byggsatsen är från Vollmer och har
artikelnummer 5759. Ovan genomförs en provkörning som visar funktionen,
filmat 1 februari 2016.
Här är en liten filmsnutt från 1960-talet, filmat 7 april 2021.
Här är en film med ett trafikspel från
1960-talet. Den här gången med en lite rörligare filmkamera, filmat 17 oktober 2022.
Här är en liten filmsnutt från 1970-talet, filmat 7 april 2021.
Här är en film med ett trafikspel från 1970-talet, närmre bestämt
1973, epok 4a. Den här gången med en lite rörligare filmkamera, filmat 18 februari 2023.
Här är en liten filmsnutt från 1980-talet,
filmat 25 april 2021.
Här är en film med ett trafikspel från
1980-talet. Den här gången med en lite rörligare filmkamera, filmat 22 juni 2022.
Här är en film med ett trafikspel från 1987, epok
4b, filmat 6 april 2023.
Några år senare,
nämligen 1994, epok 5a, gör vi åter ett besök i Åkestad, filmat 24
september 2023.
Här är en liten filmsnutt från 1990-talet,
filmat 3 juni 2021.
Här är en liten filmsnutt från 2000-talet, filmat 20
juni 2021.
Vi gör ett besök i Åkestad en tisdag i september 2006, epok
5b, filmat 1
februari 2025.
.jpg){kind=link}